Hjortron i sälen © peter ahlbin sälen

Om man inte känner till alla hemliga ställen där det växer bär och svamp får man se till att man är vän med någon som vet. Denna någon ska helst vara en generös person som är beredd att dela med sig av dessa guldkorn till någons som (Gud förbjude!) kan försäga sig och kanske avslöja hemligheten.

Jag är lyckligt lottad och har en sådan vän, Chrille Ahlén.
Min goda vän Chrille är dessutom en gudabenådad kock så ni förstår ju själva vilket kap han är i det här sammanhanget! Man ringer upp honom och frågar om han ska ut på fjället eller i skogen och det ska han nästan alltid när det är säsong. För det mesta erbjuder han att man ska följa med ut och plocka bär eller svamp och sen, nu kommer det; - sen kan vi laga till någon god middag av det! Mitt bidrag till den aktiviteten brukar för det mesta vara att stå vid sidan om spisen med ett glas vin och tjattra i hans stackars öron, men han verkar trivas ändå, en tålig kille.


Hjortron i sälen © peter ahlbin sälen

Den varma vår- och försommaren skapade förutsättningar för en fantastisk hjortronsäsong. Ingen frost, blåst, slagregn eller torka så långt ögat nådde och hjortronen blommade på fjället, i skogskanten och på flatmyrarna som den värsta vitsippebacke! Så småningom mognade de röda bären och blev gula, söta och mjuka, dags att skörda alltså!

Hjortronplockning sammanfaller alltid med fotvård för min del. Det betyder, att istället för att klafsa omkring i kanten eller på de blöta myrarna i gummistövlar som knirrar och knakar och som gärna fastnar mellan tuvorna, slänger jag av mig skorna och går barfota. Det är mjukt, svalt och härligt för fötterna. Peeling och rengöring i atomnivå får man på köpet!
Just den här dagen plockade vi hjortron för brinnande livet, man blir ju som besatt när man ser fler och fler vart man än vänder blicken. Men till slut var även vi nöjda och våra kurrande magar pockade på Chrilles uppmärksamhet.
- Jag tror jag bara gör en enkel pasta säger han lite blygsamt. Vi andra vet att det inte blir ”bara” så vi nickar entusiastiskt. - Det finns kantareller kvar i frysen sedan i fjol fortsätter han, vi kan börja med en toast kanske?

Vi är hungriga och hans meny gör att snålvattnet rinner till, ja, ja kör bara! Kock som han är, är allt organiserat och han jobbar effektivt mellan bänken och spisen. Och jodå, jag har fått mitt vin och försöker hänga med i tillagningen, något kan man ju lära sig!

Charlottenlök, smör, mer smör och kantarellerna rinner ner i pannan och så grädde på toppen. Till ”den enkla” pastan gör han en egen tomatsås på mängder med coctailtomater, lök, vitlök och kryddor, det doftar himmelskt! Lite i förbifarten tar han några nävar av våra egenhändigt plockade hjortron och föser ner i en kastrull tillsammans med några nypor strösocker, skakar runt lite och låter det småputtra några minuter. Tillsammans med gräddglas avslutar de hans trerätters gourmémiddag och vi är helt bedövade av välmående när kaffet serveras. Med sådana här vänner är det lätt att vara ”naturmänniska” och äta av det lokalodlade, tack Chrille!

 

text och bild
Maggie & Peter Ahlbin
www.salenguiden.se

Hjortron i sälen © peter ahlbin sälen
<tom>Hjortron i sälen © peter ahlbin sälen